Säg ”takgök” och en viss grupp av veteranbilsentusiaster får något glittrande i blicken. Fixfabrikens unika körriktningsvisare från 1950 blev inte långlivad, men har ändå en särskild plats i svensk fordonshistoria.
Foto: Alex Nordstrom/Wikimedia Commons
På Bruksgatan i Majorna, där Fixfabrikens fyra kvarter växer fram idag, flyttade industribolaget med samma namn in i nybyggda lokaler år 1950. Samma år presenterade Volvo sin PV 444 i en ny version, den så kallade B-modellen. Den mest uppseendeväckande nyheten? Det som satt på taket.
”Fixlight” var namnet på en av de produktgrupper som utvecklades av Walter Bengtsson, Fixfabrikens grundare. Den mest kända av dessa produkter formgavs av Ralph Lysell och fick snabbt ett eget namn i folkmun: ”takgöken”. I och med lanseringen av den nya Volvomodellen fick Fixfabriken en hel del uppmärksamhet för sin innovativa körriktningsvisare.
Idén att sätta ljussignaler på taket var ny. Tidigare hade man använt sig av pilar som fälldes ut från en av bilens sidobalkar. Takgöken uppfattades som ett modernt sätt att tackla trafiksäkerheten på.
Redan två år efter lanseringen slopades modellen. Det visade sig att lampornas täta placering gjorde signalerna svårtolkade på längre avstånd. Dessutom gick den inte att kombinera med takräcke. Takgökens historia blev alltså kort, men kanske är det just därför som den nått en typ av kultstatus i veteranbilskretsar. På vissa håll lyser minnet av takgöken fortfarande starkt.
Takgök på en Volvo PV. Foto: Holger Ellgaard/Wikimedia Commons
Källor:
Nyberg, G. (2019). Fix-fabriken – Walter Bengtssons storverk i Majorna. I Nyberg, G., Klintberg, W.; Daun, J. (red.) Små industrier. Hundra år i Göteborg. Stockholm: Carlsson Bokförlag, s. 34–52.